Evas lyckliga trädgård

För snart två månader sedan berättade jag om mitt försök till sensommar och höstodling. Jag tänkte följa upp lite med vad man kan se nu och mina farhågor och förhoppningar inför våren. Jag gillar att tänka på våren nu när det bara är helt jämngrått och himlens färg allt oftare är den samma som jordens. Jag längtar faktiskt efter snö nu, så att ljuset har något annat än min bleka nuna att reflekteras i. För några veckor sedan kom det faktiskt lite snö, ganska precis samtidigt slutade sallad, spenat och ruccola att växa ute i landet. Det händer absolut ingenting. Jag antar att det beror på att det faktiskt är för kallt. De har inte vissnat och jag kan skörda och använda framförallt ruccola. Salladen och spenaten är inte mer än små pyttebebisar. Några dagars brittsommar i sena september fick en av salladsplantorna att gå upp i blom och bladen att få lite fart, men under oktober och november har inte mycket hänt. Rädisorna blev inget annat än blad. Nästa år får jag sätta frön...

Detta kan vara de godaste, saftigaste och mest fantastiska saffransbullar jag någonsin ätit! Grundreceptet är Roy Fares, men jag har gjort om det och anpassat till mitt eget. Detta är exempelvis mjölkfritt och har ett ägg i degen. Vill man göra det veganskt så tar man bara bort äggen. Det går säkert att ersätta med kikärtsspad, men det har jag inte testat, ännu! Recept: Fördeg 50 g smält mjölkfritt smör 500 g havremjölk [5 dl] 50 g jäst 1 g saffran (upplöst i 2 msk bacardi) 520 g vetemjöl [8,5 dl] Deg 150 g mjölkfritt smör, rumstempererat 170 g strösocker [2 dl] 1 ägg 2 g salt [2 krm] 300g self rising vetemjöl [ca. 5 dl] 20-30g vetemjöl till utbak Fyllning 200 g mjölkfritt smör 1 ägg 1 msk vetemjöl 2 tsk vaniljpulver 2 msk vaniljsocker 1-2 dl råsocker 0,5 g saffran Vispas fluffigt med elvisp. Börja med en fördeg. Värm upp mjölken med saffran och smält ...

Nu på hösten när det blir lite mörkare, när frostnätterna nyper till och de sista tomat och paprikaplantorna kämpar för att hinna få sina frukter att mogna. När krukorna töms och vintern kryper närmre, när IKEA julpyntar och någon på facebook lägger upp att det är 15 fredagar till jul. Då brukar jag känna en viss tomhet, efter vårens planterade och sommarens skördande så är det liksom över. Men i år tänkte jag ge mig på något nytt... Mina toksena jordgubbsplantor som ger oktoberskörd fick mig inspirerad till att höstså litegrann. Jag följer Sara Bäckmo på Instagram, kollar ibland in på hennes blogg och har någon av hennes böcker, så redan i slutet av augusti när potatisen var upplockad så fick jag lite feeling och satte sallad, rädisa,  ruccola och spenat i potatislandet och där händer det grejer nu. Idag röjde jag således ur i växthuset en del och skapade plats i några krukor där jag satte spenat, sockerärt, brysselkål och grönkål . I ett hörn står det en pallkrage som är ...

Idag är det den 2.a september 2019, igår var det 80 år sedan Tyskland gick in i Polen vilket blev det officiella startskottet för vad vi idag kallar andra världskriget. Imorgon den 3.e september är det 80 år sedan min mor föddes i en liten stad vid namn Jägendorf i ett land som inte längre finns, Sudetenland! Sudettyskarna drabbades hårt, både under och efter kriget. Morfar var aktiv socialdemokrat och vägrade tjänstgöra för tyskarna, det hade inneburit arbetsläger (läs koncentrationsläger) och eventuellt döden om de fått tag i honom. Idag den 2.a september 2019 funderar jag över vilka tankar som gick i min mormors huvud de här första krigsdagarna 1939. Dagens Tjeckien låg näst i tur att införlivas i tredje riket, Sudetenland, som redan 1938 gått det ödet till mötes, sträckte sig över det bergsområde (sudeterna) som idag är indelat i Tjeckien, Ungern och Polen, och hon var höggravid med sitt första barn. En tid som ska vara fylld av glädje och framtidsplaner, grusades av krig, b...

Jag odlar ju ganska mycket i mitt växthus och på den lilla plätt jag kallar trädgård. Jag använder ju såklart också mina grönsaker och örter i matlagningen, plockar bär från buskarna och lägger på frukostyoghurten och njuter av mitt odlande. Min myntaplanta har gjort som myntaplantor gör och tagit över trädgården, det doftar Mojito när man klipper gräs! Jag är dock väldigt dålig på att använda myntan till någonting vettigt och fick en dag för mig att jag skulle använda trädgårdens örter och blomster till att göra te. Te är ju lugnande och välgörande på många sätt, många örter har ju också bevisade antiinflammatorisk och immunförsvarsstärkande effekter vilket jag onekligen behöver så här i skolstartstider! Så jag googlade lite för att undvika giftiga växter och för att få med de bästa smaker och funktioner jag kunde från trädgårdens skafferi (Och icas ekohylla). Blåklint och rosor är nyttigt och ger både färg och arom. Jag plockade således blåklint, väldoftande...

 Fick feeling och bakade lite frukostfrallor, det är ju oerhört enkelt att bara plocka ut bullarna ur kylen och stoppa in i ugnen på söndagsmorgonen. Resten av familjen vaknar till doften av nybakt, det är inte mycket som slår den känslan! Ingredienser: 3 dl varmt vatten (inte hett) 2 msk olivolja 25 g torrjäst 1 tsk salt 1 tsk honung ca 7 dl fullkornsvetemjöl Vispat ägg, till pensling linfrön och sesamfrön att strö över frallorna Gör så här: Blanda vattnet med honung separat bytta, honungen ska lösas upp. Torrjästen blandas med mjöl och salt i hushållsassistent. Häll i vattenblandningen och låt assistenten jobba i 3 min, tillsätt olja knåda ca 2 min. Tillsätt  ev lite mer mjöl. Dela degen i 8-12 delar och rulla till frallor. Lägg ut frallorna på en bakpappersklädd plåt.  Låt jäsa i 30 minuter, ställ sedan in dem i kylskåp över natten. Pensla med uppvispat ägg och strö över frön. Grädda dem i mitten av ugnen på 175 grader i ca 20 minuter elle...

Det var längesedan jag kände mig sugen på tårtbak, men när midsommar närmade sig så kom lusten tillbaka. Årets midsommartårta bär smak av passionsfrukt och hallon. Det blev kanske inte den rakaste och snyggaste av tårtor, men den är fylld av kärlek, tillförsikt  och livsglädje precis som jag är just nu och jag tycker det syns på tårtan. Midsommar med sol och värme i roslagens famn bräcker det mesta. Ser fram emot en skön och avkopplande sommar! Här kommer recept på tårtan: Botten: 4 ägg 1,5 dl socker 1 dl potatismjöl 1 dl selfrising vetemjöl 1 tsk bakpulver (2 om du har vanligt mjöl) Sätt igång ugnen på 175 grader. Vispa ägg och socker pösigt Blanda mjölsorterna och bakpulvret. Sikta ned mjölblandningen och vänd försiktigt runt den tills det blir en jämn smet. Häll i en smord och mjölad form. Grädda i nedre delen av ugnen ca. 40 minuter. Stjälp upp kakan och låt den svalna innan du delar den i tre lika tjocka delar. Passionscurd: 2 msk finrivet cit...

Nationaldagens 30 gradiga värme chockade växterna (och människorna). Växthusdörren fick stå öppen och den sena ljumma försommarkvällen ägnades åt livsuppehållande åtgärder i form av vatten, vatten och ännu mer vatten. Det finns få saker som är så rofyllande som att vattna, gräva, tjyva tomater och gotta runt med fingrarna i myllan. Jag blir i alla fall själalycklig, manikyrerade målade naglar får andra stå för! Att utplåna mina växters fiender är också en rätt skön känsla. Att lyckas rädda liljorna från liljebaggens framfart och att få bladlössen att flytta sina små hungriga munnar från rosor och vinbär är tillfredsställande. Äppelträdet Katja, planterat i höstas. I år tycks bladlusen trivas som fisken i vattnet, de är speciellt förtjusta i mina stackars rosenknoppar, så medan lilla äppelträdet Katja fick duschas av vattenspridaren så gick jag till hård nattlig attack. Beväpnad med en blomspruta preppad med såpa, rödsprit och vatten. Sprayade varenda rosknopp och blad, en...

Efter en lång trött och grådaskig vinter kom då tillslut våren. Fåglarna kvittrade och jag började sakta men säkert återhämta mig från den totala utmattning som slagit ut min kropp mitt i vintergloppet. Efter flera år av för mycket måsten och för lite återhämtning stängde systemen helt sonika av, jag fungerade inte längre, hjärnan blev helt enkelt överhettad och fick kortslutning. Jag som "klarar allt". Jag som är "stark", "duktig" och "flexibel". Jag som alltid har tänkt "bit ihop och kör", "själv är bäste dräng" var plötsligt helt orkeslös, jag var tvungen att be om hjälp. Och vet ni vad, det var inte så farligt att visa sig lite svag, det fanns faktiskt hjälp att få! Nu fyra månader senare, med familjens stöd och vårens ljud, ljus och dofter är jag på väg tillbaka. Jag har insett att jag måste förändra, lära mig av med gamla mönster. Det är svårt och det tar tid, men tid har vi ju egentligen ganska gott om! Min ...