För snart två månader sedan berättade jag om mitt försök till sensommar och höstodling. Jag tänkte följa upp lite med vad man kan se nu och mina farhågor och förhoppningar inför våren. Jag gillar att tänka på våren nu när det bara är helt jämngrått och himlens färg allt oftare är den samma som jordens. Jag längtar faktiskt efter snö nu, så att ljuset har något annat än min bleka nuna att reflekteras i.
För några veckor sedan kom det faktiskt lite snö, ganska precis samtidigt slutade sallad, spenat och ruccola att växa ute i landet. Det händer absolut ingenting. Jag antar att det beror på att det faktiskt är för kallt. De har inte vissnat och jag kan skörda och använda framförallt ruccola. Salladen och spenaten är inte mer än små pyttebebisar. Några dagars brittsommar i sena september fick en av salladsplantorna att gå upp i blom och bladen att få lite fart, men under oktober och november har inte mycket hänt. Rädisorna blev inget annat än blad.
Nästa år får jag sätta frön tidigare, direkt efter potatisskörden helt enkelt, för mer än så här blir det nog inte i år!
Vintersådden i växthuset då? Den har dessvärre redan börjat skjuta blad och jag anar att det betyder att min tidiga vårskörd uteblir. Det blev lite för varmt under någon höstvecka och fröna fick vårkänslor i växthuset. Vi får väl se framåt februari, mars om de tar ny fart, (vilket jag inte hyser större förhoppningar kring) eller om det får bli ny frösådd då. Himla kul att testa sig fram och våga experimentera är det i alla fall!
Nu är nog odlingssäsongen ändå slut.
Julstjärnorna åker fram, saffransbullarna bakas och pepparkakshusen tillverkas. Snart är det adventstid, levande ljus och doften av glögg ligger som en dimma i gemaken (läs, minimalt radhus) och vi väntar på snö och julefrid! ❤









Kommentarer
Skicka en kommentar