Livets kurvbollar

Sitter i växthuset och hör regnet smattra mot taket. Det är ett behagligt knattrande och doften av fuktig mylla tränger genom mina näsborrar. Jag plockar lite döda eller döende blad på gurkplantan. När jag försöker hitta sätt att stötta den överbelastade  tomatplantan sprids det en lätt stickande doft, jag kan inte ens beskriva den. Det luktar tomatplanta helt enkelt! Några av gurkorna ser lite lustiga ut, de skulle inte bli godkända till försäljning, det kan jag garantera. Misstänker att bristande bevattning under en kort period ledde till formen, men jag vet inte, och vad har det egentligen för betydelse hur de ser ut? Ibland när jag sitter här funderar jag över livet. Det skickar nya kurvbollar att hantera mest hela tiden. Livet är skört, ute i världen är det terrordåd, vansinniga människor som i blind tro tycker sig ha rätt att döda andra, människor som dömer varandra efter hudfärg, religion, etnicitet och könstillhörighet. Människor som inte får älska vem de vill och tvingas dölja sitt rätta jag under en slöja av förtryck, en slöja som inte alltid, långt ifrån alltid är av tyg utan ofta av normer och värderingar, förväntningar på vem du "borde" vara... De där kurvbollarna som livet skickar, de är inte alltid lätta att hantera, men ofta ger de perspektiv på livet. När man ständigt lever med   hotet om att något inifrån den egna kroppen kan hota ens barns existens, då ser man ljuspunkterna så mycket klarare. När tonåringen kommer hem överlycklig efter första dagen i nya skolan  och lyser av nyfunnet självförtroende och en återfunnen glädje att gå till skolan. Då bleknar oron och man lever i nuet. Det är så viktigt, för vad är egentligen viktigt här i livet? Ta till vara på varandra, sopa bort energitjuvarna och njut av livet, för det är här NU!







En stöttad överlastad tomatplanta



Lilla gurka, du kanske ser annorlunda ut, men vad gör väl det? Det är ändå ditt inre som räknas!



Trodde vinrankad var uträknad, de här små bären visar att även i de tuffaste tider så kan det spira..