Ibland går jag igång rejält och när jag läste regeringens förslag kring nationella prov så hände det igen! Ingen säger att bedömning är lätt, men att ge nationella proven ett större värde i bedömningsprocessen tror jag är rent kontraproduktivt. Regeringens förslag att de nationella proven ska göras digitalt och rättas centralt är mycket positivt, det vore väl kanonbra (om vi bara får ut fungerande datorer i alla skolor).
MEN sedan kommer vi till det verkliga kruxet,
"Regeringen föreslår också att syftet med de nationella proven ska renodlas till att vara huvudsakligen betygsstödjande. Det är mycket viktigt att de nationella proven ger lärarna ett gott stöd för betygssättningen"
(www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/lagradsremiss-om-digitalisering-av-nationella-prov/).
Här stöter vi på problem. En dålig dag, en elev som har svårigheter som gör provsituationen i sig ångestfylld, ett gräl hemma, ingen frukost. Det kan finnas 1000 anledningar till att man misslyckas på ett prov. Ska DET provet då ligga till grund för hela betyget? Som en del i en större helhetsbild, absolut, som en del i en formativ bedömningsprocess, garanterat, men det här förslaget emotsäger så mycket av det arbete vi gör i klassrummen. Vad hände med den formativa bedömningen? Den som forskningen visar ger reella resultat.
Citatet som följer kommer ur skolinspektionens folder "framgång i undervisningen" och grundar sig på Hatties forskningsresultat:
"Goda lärandemiljöer kan alltså inte strömlinjeformas utan måste organiseras
utifrån unika förhållanden. Fokus bör enligt forskningen riktas mindre mot
färdig kunskap och mer mot elevers successiva kunskapsutveckling, som
innefattar en möjlighet för eleven att pröva sina erfarenheter, kunskaper och
förhållningssätt i olika situationer.
Forskningen indikerar alltså att skolor där eleverna uppnår goda resultat har
lärare med goda ämneskunskaper och hög didaktisk kompetens som gör att
de använder ett varierat utbud av undervisningsmaterial och kompletterar
detta med att utmana i ämnesövergripande diskussioner och uppmuntra
eleverna till abstrakta resonemang."
Resonemangsförmågan är central i skolans alla ämnen och den är väldigt svår att testa på ett rättvist sätt i ett nationellt prov och fokus ska enligt skolinspektionen alltså ligga på succesiv kunskapsutveckling och möjligheten att visa kunskaperna på flera sätt. Det rimmar illa med regeringens förslag.
För att eleverna ska få en rättvis bedömning måste vi lärare. Vi som kan eleverna och som vet vad de presterat under en längre tid. Vi som ser vilka kunskaper de visat på olika sätt under den långa lärprocessen få behålla rätten att betygsätta och bedöma utifrån elevens faktiska kunskapsbas, inte från ett enskilt prov.
De som drabbas hårdast av den här typen av incitament från regeringshåll är de elever som har det svårast i skolan redan nu, de som har ett stort stödbehov av olika slag, exempelvis neuropsykiatriska funktionsvariationer, de som kan visa kunskap på många sätt, men sällan gör det väl i provsituationer. Det är väl ändå kunskap vi är ute efter, inte förmågan att skriva prov!
Jag säger inte att nationella prov är fel, tvärt om, men de bör inte få för stort utrymme i slutbedömningen, de bör vara en del i en samlad bedömning av elevens hela kunskapsbas!
//Eva
MEN sedan kommer vi till det verkliga kruxet,
"Regeringen föreslår också att syftet med de nationella proven ska renodlas till att vara huvudsakligen betygsstödjande. Det är mycket viktigt att de nationella proven ger lärarna ett gott stöd för betygssättningen"
(www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/lagradsremiss-om-digitalisering-av-nationella-prov/).
Här stöter vi på problem. En dålig dag, en elev som har svårigheter som gör provsituationen i sig ångestfylld, ett gräl hemma, ingen frukost. Det kan finnas 1000 anledningar till att man misslyckas på ett prov. Ska DET provet då ligga till grund för hela betyget? Som en del i en större helhetsbild, absolut, som en del i en formativ bedömningsprocess, garanterat, men det här förslaget emotsäger så mycket av det arbete vi gör i klassrummen. Vad hände med den formativa bedömningen? Den som forskningen visar ger reella resultat.
Citatet som följer kommer ur skolinspektionens folder "framgång i undervisningen" och grundar sig på Hatties forskningsresultat:
"Goda lärandemiljöer kan alltså inte strömlinjeformas utan måste organiseras
utifrån unika förhållanden. Fokus bör enligt forskningen riktas mindre mot
färdig kunskap och mer mot elevers successiva kunskapsutveckling, som
innefattar en möjlighet för eleven att pröva sina erfarenheter, kunskaper och
förhållningssätt i olika situationer.
Forskningen indikerar alltså att skolor där eleverna uppnår goda resultat har
lärare med goda ämneskunskaper och hög didaktisk kompetens som gör att
de använder ett varierat utbud av undervisningsmaterial och kompletterar
detta med att utmana i ämnesövergripande diskussioner och uppmuntra
eleverna till abstrakta resonemang."
Resonemangsförmågan är central i skolans alla ämnen och den är väldigt svår att testa på ett rättvist sätt i ett nationellt prov och fokus ska enligt skolinspektionen alltså ligga på succesiv kunskapsutveckling och möjligheten att visa kunskaperna på flera sätt. Det rimmar illa med regeringens förslag.
För att eleverna ska få en rättvis bedömning måste vi lärare. Vi som kan eleverna och som vet vad de presterat under en längre tid. Vi som ser vilka kunskaper de visat på olika sätt under den långa lärprocessen få behålla rätten att betygsätta och bedöma utifrån elevens faktiska kunskapsbas, inte från ett enskilt prov.
De som drabbas hårdast av den här typen av incitament från regeringshåll är de elever som har det svårast i skolan redan nu, de som har ett stort stödbehov av olika slag, exempelvis neuropsykiatriska funktionsvariationer, de som kan visa kunskap på många sätt, men sällan gör det väl i provsituationer. Det är väl ändå kunskap vi är ute efter, inte förmågan att skriva prov!
Jag säger inte att nationella prov är fel, tvärt om, men de bör inte få för stort utrymme i slutbedömningen, de bör vara en del i en samlad bedömning av elevens hela kunskapsbas!
//Eva
Kommentarer
Skicka en kommentar