När sommaren är slut och hösten rullar in blir jag alltid lite extra eftertänksam. Naturens årliga förändringar är som tydligast nu när allt skiftar i rött, oranget, grönt och gult. Naturen stänger av och ljuset försvinner sakta. I växthuset kämpar några gröna tomater och paprikor mot kylan, de suger i sig förhöstens svala solstrålar och kämpar för att hinna mogna innan frosten kommer. Mänsklighetens höstmörker fördunklas av nazister som marcherar på våra gator, av vansinnesdåd där hundratals människor skjuts till döds, av terrorism och maktfullkomliga galningar på nyckelpositioner i samhället. Jag väljer att fortsätta kämpa mot mörkret, precis som tomaten och paprikan sträcker jag mig mot ljuset och vägrar tro på totalt mörker. Om vi vågar tro och kämpa för demokratin så kommer tillslut de där solstrålarna att värma tillräckligt, vi måste bara vara tålmodiga och envisa, inte ge upp. Även under den värsta vargavinter kommer de gnistrande klara solskensdagarna och så småningom komm...
Odling,trädgård och bakning är min rekreation och passion, i den här bloggen blandas dessa med samhällsfrågor och känslostormar med en glimt av humor. Evas lyckliga trädgård rör allt mellan himmel och jord, mest jord...